Margit Jones
Margit var hustru till Arne Jones under större delen av hans liv.
Margit Jones, född 1917 i Karlshamn. Hon dog 64 år gammal år 1981. Hon bodde då i Gärsnäs på Österlen.
Hon gifte sig 1939 med Arne Jones och fick en dotter Ditte född 1947 . Hon var den som vid sidan av sin konstnärliga gärning stöttade Arne i hans konstnärskap, men också gjorde det möjligt efter ett arv att bygga en stor ateljé i Sollentuna, Stockholm.
Margit Jones var en av konstnärerna på Österlen som startade den numera kända och nästan legendariska ”Påskrundan”. Hon deltog varje år där hon i sin ateljé visade sin keramik och målningar. Både hon och hennes alster var mycket uppskattade och eftertraktade.
Margit var också Arnes modell i början av 40 talet. Bilden visar vilken skicklig tecknare Arne var.
Här följer några privata bilder:
Utbildning: Konstfack, Stockholm 1938-1941, Ollers målarskola 1943.
Margit Jones (1917–1981)
Konstnären som fångade vardagens glädje i lera, järn och målningar
Margit Jones hör till de svenska konstnärer vars verk fortsätter att leva i människors minne långt efter att de skapades. Med en sällsynt kombination av humor, värme och skarp iakttagelseförmåga gestaltade hon människor, djur och vardagliga möten på ett sätt som gjorde det enkla både poetiskt och levande. Hennes konst präglas av rörelse, spontanitet och ett djupt intresse för människors sätt att vara tillsammans.
Margit Jones föddes 1917 i Karlshamn och utbildade sig vid Konstfack i Stockholm 1938–1941. Därefter fortsatte hon sina studier vid Ollers målarskola 1943. Utbildningarna lade grunden för ett konstnärskap som kom att omfatta keramik, skulptur, teckning, måleri, mosaik och offentlig utsmyckning.
Efter utbildningen arbetade hon vid flera välrenommerade verkstäder, bland annat hos Ljunggren Handen, de Meyere Handen och Wibom i Stockholm. År 1950 etablerade hon en egen verkstad, vilket gav henne möjlighet att fullt ut utveckla sitt personliga uttryck. Under många år hade hon ateljé i Norrviken, i samma byggnad som maken, den välkände skulptören Arne Jones. Efter parets skilsmässa 1968 flyttade hon till Österlen, först till Borrby och senare till Simrishamn, där hon kom att bli en uppskattad profil i det lokala kulturlivet.
På Österlen engagerade sig Margit Jones aktivt i konstnärsgemenskapen och medverkade till skapandet av den numera välkända Konstrundan under påsken, arrangerad av Östra Skånes Konstnärsgille (ÖSKG). Det som började som ett lokalt initiativ har sedan dess blivit en förebild för liknande arrangemang över hela Sverige.
Kritiker och kollegor lyfte ofta fram hennes särpräglade förmåga att skildra mänskliga relationer. I en samtida presentation beskrevs hon som:
”Margit Jones står för glädjen och lekfullheten. Hon kavlar, leker och skär, och av lera blir dialog och uttryck, kattor, grisar och folk. Hon är psykologiskt skarpsinnig, varm och ironisk, en de små medlens stora mästare. En axel skjuter snackesaligt fram, medan kroppen vinklar förtrolighet, nacken blir stel av iver.”
Beskrivningen fångar kärnan i hennes konst. Med få linjer eller enkla former kunde hon ge sina figurer liv och personlighet. Människor i samtal, djur med egensinniga uttryck och vardagens små scener blev till berättelser fyllda av humor och mänsklig närvaro.
Margit Jones var också en synnerligen mångsidig konstnär. Minnesutställningar efter hennes bortgång visade inte bara skulpturer och keramik utan även ett omfattande arbete med akvareller, målningar och teckningar. Särskilt hennes snabba skisser från torg, parker, arbetsplatser och folkliv vittnade om en konstnär med en skarp blick för ögonblickets karaktär. Många av hennes akvareller hämtade sina motiv från Österlens landskap, kustmiljöer och byar, som under hennes senare år blev en viktig inspirationskälla.
Under sin karriär genomförde hon separatutställningar i bland annat Gävle, Uppsala, Kalix, Stockholm, Simrishamn, Hammenhög, Ystad, Kristianstad och Karlskrona. Hon deltog också regelbundet i samlingsutställningar på bland annat Malmö museum, Kristianstads museum, Ystad museum och Sveagalleriet i Stockholm samt i Malmös vår- och höstsalonger. Hennes verk finns representerade på flera museer och i offentliga samlingar runt om i landet.
En betydande del av hennes verksamhet utgjordes av offentliga uppdrag. Hon skapade glaserade mosaiker för byggnader i Västerås och Hägersten samt utförde en väggutsmyckning för SAS i Bromma. Tillsammans med skulptören Inga Hellman utformade hon även en väggutsmyckning för matsalen vid Oxelösunds Järnverk.
Det mest kända av hennes offentliga verk är sannolikt de karakteristiska silhuetterna i järnplåt som installerades på Malmö centralstation 1976.
Verket föreställer människor i rörelse och fångar stationens ständiga flöde av möten, avsked och ankomster. Med sina enkla former och sin starka uttryckskraft blev silhuetterna ett älskat inslag i stadsmiljön. När de många år senare hotades av ombyggnationer väckte de starka känslor bland Malmöbor och kulturdebattörer, som framhöll deras konstnärliga och kulturhistoriska värde. För många kom de att symbolisera själva pulsen i Malmö Central. Tyvärr blev dom bortplockade och är sedan dess försvunna.
Margit Jones avled 1981, 64 år gammal. Redan året därpå uppmärksammades hennes gärning genom minnesutställningar på Ystads Konstmuseum och Bryggargården i Simrishamn som visade bredden och djupet i hennes konstnärskap. Besökare mötte en konstnär som rört sig obehindrat mellan olika tekniker och material men som alltid varit trogen sitt grundläggande intresse: människan och livet omkring henne.
Själv sammanfattade hon sitt konstnärliga förhållningssätt i mottot:
”Arbeta med allvar som grund – glädjen som uttryck!”
Få konstnärliga deviser beskriver ett livsverk så väl. Margit Jones förenade hantverksskicklighet med lekfullhet, allvar med humor och enkelhet med konstnärlig skärpa. Hennes verk fortsätter att påminna oss om att det stora ofta ryms i det lilla: i ett samtal, en gest, ett skratt eller ett möte mellan människor. Det är där, i vardagens poesi, som Margit Jones konst fortfarande lever vidare.
Offentliga uppdrag:
- Glaserade mosaiker åt Pierre Olofsson för väggar , Västerås och Hägersten.
- Eget uppdrag vägg SAS Bromma
- Vägg till matsal Oxelesunds Järnsvampverk.
- Siluetter i järnplåt Malmö Centralstation, 1976. Jernhusen AB
- Illustrerade två böcker om Skånsk matkultur, Margit Lejing, 1976.
- Illustrerade boken ”Om Marionetteatern och två andra essayer” 1949
